SVALBARD 2016 - renar

Var ett tag sen jag gjorde inlägg från Svalbard, men ska försöka ta tag i det nu, för har fortfarande mycket att berätta och massor av bilder att visa er. :-) 

Den 5/7 var en väldigt händelserik dag, både den bästa och sämsta dagen under resan på en och samma gång faktiskt. Men eftersom det hände så mycket tänkte jag börja med första halvan av dagen bara. Vi befann oss då vid Nordaustlandet (alltså nordöstra Svalbard), och klockan tio på morgonen åkte vi in till stranden.
Där fick vi gå runt i en liten övergiven by där svenskar och finskar hade bott. Ganska intressant, plus att det var soligt och fint!
En liten, svag regnbåge dök upp en bit bort. 
Marken bestod till stor del av väldigt kantiga och smala stenbitar som bildas utav isen.
Och några små, små blommor kunde man se lite här och var. Med tanke på hur lite grönska det är på Svalbard var det alltid rätt så fascinerande att se dessa små blommor.
Sen började det roliga! Nån av guiderna hade upptäckt renar en bit bort, så vi skulle försöka gå närmare dom. Renar bryr sig för det mesta inte om människor eller några andra djur heller, eftersom dom inte har några fiender. Till och med isbjörnar är för långsamma för att kunna fånga dom. Så renar är sällan rädda för människor, men det var ändå viktigt att vi gick lugnt och försiktigt och var tysta när vi närmade oss dom för att inte riskera att skrämma dom.
Allting gick jättebra och vi kunde gå närmare och närmare. Ungefär 7 stycken var det. Alla försökte som sagt vara tysta, så när det helt plötsligt hördes ett ljud (liite som när ett får bräker vill jag minnas) så undrade alla vart det kom ifrån...
... och då var det alltså en liten renkalv som smugit sig på oss bakifrån, och stod bara några meter ifrån och undrade vad vi gjorde där för nåt, haha! Den fortsatte att prata litegrann och började även bli lite busig och skuttade/sprang fram och tillbaka. Det började även snöa (första och enda gången under resan!) och trots att jag var lite orolig över att min kamera skulle bli blöt, så var det helt klart ett av de bästa ögonblicken från resan. Blir nästan lite tårögd nu bara genom att tänka tillbaka på det, och vet inte riktigt varför, men allting var bara väldigt häftigt och vackert. Jag är så himla tacksam över att jag fick uppleva just den här kvarten, hela den dagen, och ja, hela resan. :-) 
Efter en liten stund kom kalvens mamma gåendes mot sitt barn, som hon hade hållit ett öga på en bit bort. 
<3
Efter att ha kollat på oss en stund var det dags att springa därifrån...
... eller bara fortsätta kolla på oss fast från ett längre avstånd, haha.
Resten av flocken hade vi fått komma ganska nära, de till och med gick lite mot oss medan dom betade. Och, alltså, jag vet att det har blivit många ren-bilder, men hur söta är dom inte?! 
Den andra kalven som inte var riktigt lika nyfiken på oss, men minst lika söt!

Detta var som sagt halva tisdagen den femte juli, och resten av dagen, som på sätt och vis inte var riktigt lika bra, kommer en annan gång. :-)